Grundläggande för all matlagning är att kunna kontrollera temperaturen. Ingredienser, tider och temperaturer – det är allt man behöver bemästra för att kunna laga god mat. Typiskt för nästan allt grillande är att temperaturen är väldigt svår att kontrollera (lite som om man hade fått slänga in en kaka i ugnen utan att veta värmen och sedan därför fått gissa hur länge den skall vara inne).
Jag tror att det var Jan-Boris Möller som en gång sa: ”Det är bara idioter som grillar”. Han hänvisade då till ovan nämnt argument. Den som sköter grillen står bara där framför en köttbit som när som helst riskerar att brinna upp och gissar lite håglöst. Därav följer också att grillning kommit att bli en specifikt manlig syssla. Män gillar nämligen att göra gissande till absoluta sanningar. De säger gärna saker som ”det blir lagom att låta köttet ligga på i två minuter till” utan att egentligen ha någon som helst aning.
Grillning är över huvud taget en kvinnofälla. Medan mannen står där och petar med en öl i ena handen och en weber-gaffel i den andra tvingas kvinnan fixa all annan mat, ha hand om barnen, duka och så vidare. Smakar maten sedan bra är det självklart den gissande öldrickaren som får allt beröm.
Grillning är av flera anledningar ohälsosamt. Grillat kött får lätt en bränd skorpa som innehåller farliga tansfetter och cancergifter. Högt upphettad man (som den grillade) innehåller även höga halter av de ohälsosamma ämnena AGE/ALE. Dessa ämnen tros kunna vara boven bakom många sjukdomar och åkommor såsom diabetes, allergi eller stroke.
Att grilla är ett ganska säkert sätt att göra sig ovän med sina grannar. Röken vandrar snabbt iväg och förpestar deras luft. Den solidariske grillar icke!
Jan-Boris Möller stack på 90-talet ut hakan och sa det ingen vågade säga och kort därefter försvann han totalt från det mediala rummet. Man kan likna det vid folkhemsutfrysningen av Ludmila Engkvist efter dopingskandalen eller utfrysningen av Refat El-Sayed efter den så kallade fermentaaffären som jag tror handlade om att Refat låtsades ha en hatt när han inte hade nån. Dåtidens störste moralpolis Björn Gillberg slog näven i bordet och krävde hatt och papper och aktierna i Refats bolag var plötsligt värdelösa. Mannen som av Rapport utsetts till årets svensk 1985 skulle plötsligt göras precis lika osvensk som Ludmila senare gjordes. Till sin hjälp hade media ett knippe urtypiskt svenska talesätt som i nya urfåniga sammanblandningar tillskrevs El-Sayed för att visa hur obehagligt osvensk han egentligen var eftersom svenskar inte ljuger, alla minst om hattar och mössor. Refat sägs således ha myntat såväl talesättet ”vi simmar alla i samma båt” som talesättet ”här ligger en gravad hund”.
Tillbaks till Jan-Boris Möller. Efter grilluttalandet försvann han lika obegripligt från teve som om Filip och Fredrik plötsligt inte hade haft ett program i tablån varje dag eller lika obegripligt som om Ingvar Oldsberg fått sparken från teve för att han inte är lika trevlig i verkligheten som han är i bild. Jan-Boris synd var en enda: Han gav sig på den svenska folksporten grillning, den som är större än både fotboll, hockey och curlingföräldrar tillsammans.
Anledningen till att vi så krampaktigt försvarar grillningen är att hela vår nationella indetitet står och faller med den. Hela vårt avancerade högteknologiska penismätningssystem riskerar att falla. Den skala som förr mättes i adel, präster, borgare och bönder mäts idag i Weber gasgrill, Weber stor klotgrill, Weber liten klotgrill och engångsgrill. Men oss (och Jan-Boris Möller) emellan: Det är bara idioter som grillar!
