Gör inte er blindhet till vår - Nätmobbing har inte med skolan att göra

En rapport från Friends dyker upp och konstaterar att var fjärde elev säger att deras lärare aldrig har tagit upp fenomenet nätmobbing. Beatrice Ask uttalar sig i media och säger att skolor ska anmäla den här typen av företeelser och säkerställa att det upphör. Hon säger att det är en verklighet att ungdomar kränker varandra på nätet. ”Skolor kan inte blunda för det.”

Jag är alltså inte bara lärare. Jag skall, enligt Ask också jobba ideellt som internetpolis på min fritid. Skulle man istället kunna tänka sig ett system där skolpersonal arbetar med sådant som händer i skolan på skoltid?

Det kanske känns konstigt men vi lärare saknar nämligen också förmåga till omnipresens. Vi kan inte vara överallt. Det är givetvis en begränsning, men så är tyvärr fallet.

Jag förstår att alla andra yrkeskategorier patrullerar på internet flitigt för när hörde man senast kritik mot att banktjänstemän inte tar tag i nätmobbingen eller mot att tandtekniker inte tar sitt vuxenansvar?

Men vi lärare har blivit en spottkopp för dregglet från politikernas dåliga samvete. Trots att nätmobbing sker utanför skoltid, så har ändå tre av fyra elever upplevt att lärare diskuterar det här fenomenet med sina elever. Det här är ändå Beatrice Asks definition av att blunda.

När sådana kommentarer vill jag byta jobb. När jag läser sådant får jag lust att helt sluta bry mig. Men vi lärare blundar inte. Vi står med stirrande ögon och gapande munnar. Hur i helvete kan ni med? tänker vi. Gör inte er egen blindhet till vår.