I natt jag drömde

I natt jag drömde något som
jag aldrig drömt förut
Jag drömde det var fred på jord
och alla krig var slut

Jag drömde om en jättesal
där statsmän satt i rad
Så skrev dom på ett konvolut...

Stopp. Vad hände där? De skrev på ett konvolut. Ett kuvert, eller omslag till ett paket alltså. Varför skrev de allihop på kuvertet och framförallt vad fanns i brevet?

Om de hade skrivit under ett dekret eller någon slags överenskommelse hade jag förstått det hela men i det här fallet sitter de och kluddar på ett kuvert och plötsligt så är det fred. Bakläxa till Cornelis. Drömmen känns inte realistisk.

Om slidkransar och Dalkullor

Den så kallade mödomshinnan har som bekant försvunnit. Och ersatts av en krans. Hinnan fanns aldrig, säger man. Hinnan har därför blivit krans och så långt är allt gott.

Men så tänker jag på Vasaloppet – jag minns inte vilket år det var – då den blivande segraren inte skulle hinna ta emot sin krans. Han körde mot mål utan att sakta in och dalkullan fick därför lämna kransen efter målgång. Han valde hinna istället för krans. Tvärt om där alltså.

Dalkulla förresten – finns det verkligen sådana? Borde inte de också försvinna och ersättas av något lämpligare?

En dalkulla känns som någon som inte har bestämt sig för om hon skall vara hög eller låg, om hon skall vara dal eller kulle.

I stadgarna för Vasaloppet står det att dalkullan, eller kranskullan som hon också kallas, skall vara ogift, från Dalarna samt ha idrottsliga meriter. Om det inte går att finna någon ogift kvinna från Dalarna med idrottsliga meriter så räcker det enligt stadgarna med att hon är "käck och grann".

Språket skapar verklighet och språket behöver därför revideras i takt med tidens landvinningar både på ett existentiellt och på ett materiellt plan. Låt oss enas om att dalkullan, liksom mödomshinnan, egentligen aldrig funnits.

Vi kan då utan att skämmas upphöra med dumheter som uppvisning av blodiga lakan efter bröllopsnatt eller att inbilla oss att en del av ”en svensks klassiker” är ett nittio kilometer långt skidminglande med en mugg blåbärssoppa i handen där slutmålet är att få en ring runt halsen från en käck och grann flicka som kanske är från Dalarna och kanske är ogift och kanske har varit duktig på idrott.

Lasermannen har ökat andelen invandrare i Sverige

Det finns en aspekt av Malmös nye lasermans gärningar som jag tror att all media missat att rapportera. Få känner till att han genom sin gärning ökat andelen invandrare i Sverige.

Den sinnessjuke gärningsmannen (för han är tyvärr en man - allt annat är gissningar) har beskjutit 10-15 personer. Så fegt som möjligt. I mörker. I ryggen. Han har i samtliga fall utom ett skjutit mot människor med invandrarbakgrund och det är denna enda 20-åriga kvinna som dödats.

Hon befann sig i en bil tillsammans med en 21-årig man (med invandrarbakgrund) som var den troliga måltavlan.

Malmöskytten är alltså inte bara rasist, han är dessutom en dålig skytt och han har genom sin gärning lyckats höja andelen invandrare i Sverige. Nog måste det kännas lite jobbigt för killen.

Dagens positiva tanke # 17 Generande hårväxt

Den skambetonade upplevelsen av könshår som vandrar upp på magen, tofsiga anhopningar runt bröstvårtorna eller försiktigt skägg på dina annars persikolena tantkinder är inte så dum när allt kommer omkring. Förmågan att känna denna skam tyder på god kännedom om vad som anses estetiskt acceptabelt vid en viss historisk tidpunkt.

Där det växer – där finns det liv! Prunkande och ostyrslig växtlighet tyder på livskraft. Raka gärna bort allt. Vaxa, klipp eller dölj, men glöm inte för ett ögonblick bort att tacka din Gud för att din kropp är en trädgård och ingen öken.

Kristdemokraterna vs Kristendom

Idag har Göran Hägglund klargjort det vi alla innerst inne visste. Kristdemokraterna placerar sig politiskt någonstans mitt emellan vanlig socialism och nationalsocialism. För Hägglund ses Sverigedemokraterna som en lika tänkbar samarbetspartner som Vänsterpartiet. Att han inte kan välja mellan en politik som syftar till att utjämna skillnader mellan rik och fattig och en politik som syftar till att utvisa alla muslimer är både skrämmande och smått roande.

I Apostlagärningarna berättas om den tidiga kyrkan och dess egendomsgemenskap där alla människor delade lika av alla ägodelar. Jesus propagerade i sin berömda liknelse om vingårdsarbetarna för lika lön för alla oavsett arbetsinsats. Vid ett annat tillfälle uppmanar han en rik man att sälja allt han äger och ge pengarna till de fattiga: Det är svårare för en rik man att komma till himmelriket än för en kamel att ta sig genom ett nålsöga. Så sa Jesus.

Här finns rötterna till socialismen. När Marx presenterade sin form av socialism så var det kanske mest anmärkningsvärda draget att vi hade att göra med en form av socialism som inte var sprungen ur kristen tradition, som till och med var kritisk till religion som fenomen. Socialismen är annars den kristna kommunitetens ursprungliga umgängesform. Listan av kristna socialister kan göras lång och den börjar med Jesus själv.

Men Göran Hägglund har det gemensamt med Karl-Bertil Johnssons pappa att han tror att alla som frivilligt ger bort någonting är kommunister. Och Hägglund ger inte bort någonting frivilligt. Om det inte handlar om skatt. För Kristdemokraterna är dessutom alla former av socialism kommunism. De förstår inte skillnaden.

På sätt och vis känns det som att Kristdemokraternas kamp är en kamp för att göra Himmelriket lite luftigare. För hur skall alla de män vars plånbok blivit tjockare genom Hägglunds försorg nu ta sig vidare in i evigheten.

Jag tror att Lewi Pethrus, Pingsrörelsens grundare som också grundade KD, skulle vrida sig i sin grav om han hörde Göran Hägglund tala med sin elevrådsordförandestämma. Pingströrelsne växte fram i Sverige som en motreaktion mot överhetens förmynderi. Det handlade om att leva på samma sätt som man levde i den tidiga kyrkan, den som utan tvekan varit förebild för socialismen. Pinsgrörelsen hade nära samröre med den framväxande fackföreningsrörelsen och hela folkbildningsrörelsen.

Jag tror att Göran Hägglunds partri överlevt tack vare att man genom sitt namn lurar i tillräckligt många kristna människor att det finns spår av Kristendom i den politik man för. Om man med Kristendom menar stränga morallagar, konservativa ideal och ökade inkomstklyftor i samhället, ja då är KD ett parti för kristna. Tror man istället att Jesus på något sätt menade vad han sa, ja då måste man till sin fasa inse att den gamle kommunisten Ohly står närmare Jesus än vad både han och Hägglund vill erkänna.

Man kan fundera över varför Jesus skrämde bort den där rike mannen som ville bli hans anhängare och varför Göran Hägglund så gärna vill gå samme man till mötes.

Vilket Alliansparti skall du rösta på?

Det börjar bli dags för er Alliansväljare att bestämma er. Ni kan rösta på Folkpartiet och därmed lägga en röst på ett förbud för kvinnor att klä sig som de vill. Det är också en röst för införandet av särskilda prov som mörkare människor måste göra för att få vara med oss och leka.

Folkpartiet vill återinföra en rad gamla avskaffade pedagogiska grepp i skolan så som betyg i ordning och uppförande samt kvarsittning. De vill att skolan skall vara en kunskapsskola. Vad som menas med ”kunskap” har de inte riktigt funderat färdigt kring, men räkna med att elever äntligen kommer att lära sig ramsor för Halländska floder och hur man skiljer våra sädesslag åt igen.

Man kan också rösta på partiet som säger sig ta vid där Jesus slutade. Jesus skulle i så fall vara för ökade inkomstklyftor och sänkt bensinskatt. Vari det specifikt ogudaktiga med att beskatta bilism ligger förstår jag inte riktigt. Jesus hade ingen bil. Mig veterligen använde han fötterna till och med för att ta sig fram på vatten och längre sträckor förflyttade han sig med hjälp av åsnor. Det gör även Kristdemokraterna. En av dessa heter Mats Odell.

Mats är en fena på att sälja grejor, precis som de där som sålde grejor utanför templet på Jesus tid. Men Mats säljer inga tempelsouvenirer, han säljer Apotek och sånt.

En röst på Kristdemokraterna är också en röst för att äntligen ge oss män möjlighet att slippa kvinnor i arbetslivet. Denna möjlighet kallas med politisk terminologi för ”vårdnadsbidrag”.

Som alliansväljare kan man också fokusera på centerpartiet. Tyvärr var det roligare att göra när partiet hade en nudist som partiledare som hette Lennart. Då var centerpartiet så att säga synonymt med centerpartiet i ordets rätta bemärkelse. På den tiden hade man också slagkraftiga pamfletter av slaget ”det här är Lennart”. Nu är det istället Maud som håller i trådarna och hon badar med baddräkt. Något som även hennes knarktestade partikamrat Fredrik Federley sägs göra.

Centern vill att unga människor skall få lägre lön och att det skall bli fritt fram för företag att sparka gamla trötta medarbetare som saknar de rätta takterna.

Slutligen kan man rösta på det nya arbetarpartiet, det parti som har insett att arbetare numer är människor som köar på Siba för att köpa platt-teve för de pengar man sparat på att slippa betala skatt. Arbetare är man också med den nya terminologin då man sen i storbildsformat på Nyhetsteve förvånat inhämtar information om neddragningar inom vård, skola och alla annan offentlig verksamhet.

Att vara arbetare är att vara Moderat. Att vara Moderat är inte längre att vara moderat, vare sig i ordets ursprungliga eller nyliberala mening. Språket förändras men verkligheten tycks bestå. En moderat är alltid en moderat vare sig han bär hästsvans och pratar om sunda finanser eller klär sig i luftig pastellcardigan och sjunger nidvisor om Olof Palme.

Det finns som sagt mycket fint i gottepåsen för er alliansbröder och hemarbetande sytrar. Och vad ni än väljer så är det ju ändå bättre än det där Sossesverige där ingen skall tro att de är något, där barn mår bra i skolan men inte kan några Halländska floder, där kvinnor får gå klädda som de vill till och med om de är muslimer.

Rösta på Alliansen och helst på Centern för vem skall annars betalar Fredrik Federleys taxiresor när hans parti har halkat ur riksdagen. Maud gör det då rakt inte.

Harpsund - Socialdemokratins första apa

Läser om Sol Cabrera som försökte smuggla in 18 apor till Mexico genom att stoppa dem under tröjan och man förstår hur lätt det är hänt.

Alltså, en liten apa kan ju vem som helst råka få in under tröjan och när man väl har fått dit en apa så blir det lätt en till.

Det är ju inte så att det går någon magisk gräns som gör att en eller två eller fyra eller sju eller tolv eller fjorton skulle vara mer rimligt.

Sol Cabera är träffande nog offer för en gränsförflyttning. Det stora steget är att smuggla apa, när det beslutet väl är taget kan vad som helst hända så länge tröjan och viljan är stor.

Det här får mig att tänka på Harpsund och Göran Persson och Socialdemokratin och vänsterns svek. Vad menar jag? Jag kommer snart till det men låt mig först tappa tråden för ett ögonblick.

Harpsundsekan, ni vet den där legendariska båten som Nikita Chrustjev och andra statsledare har fått ro i tillsammans med Sveriges statsminister. Den finns inte! Inte i bestämd form singular. Det finns hör och häpna TRE olika Harpsundsekor. Jag tycker att det känns fel ungefär som om det hade funnits tre statsministrar eller tre Eifeltorn eller tre Big Ben eller tre bockar bruse.

Bocken fick mig tillbaks på tråden. Jag talade om Harpsund och socialdemokratin och min poäng hänger ihop med gränsförflyttningar. Många menar att det var en stor brytpunkt i Socialdemokratin när Göran Persson byggde sitt gods och började leva 1800-talsmässigt adelsliv på ett högst olämpligt sätt för en Socialdemokrat. Jag tror att Göran Perssons ståndsmässiga leverne är en naturlig konsekvens av att Tage Erlander valde att acceptera donationen av Harpsund till Riksdagen.

Harpsund blev en rekreationsort för Statsministern och han har som bekant allt som oftast varit just Socialdemokrat. Nu blev det legitimt för socialdemokratiska ledare att låta sig passas upp av tjänstefolk och bete sig på ett sätt som var främmande för hela arbetarklassen.

När man har tryckt in sjutton apor under tröjan finns det inget som hindrar att man trycker dit den artonde. När man en gång har vinkat till sig tjänstefolket finns det inget som hindrar att man köper blöjor och Toblerone för skattebetalarnas pengar eller att man bygger ett gods av sin egen rikligt tilltagna förmögenhet som man samlat på sig genom att kämpa för arbetarnas sak - "for the small people" som BP:s styrelseordförande skulle formulerat saken.

Jag är inte turk, jag är grek

Turkarna har det inte så lätt. De får inte vara med och leka i den europeiska gemenskapen, hela den muslimska världen ser snett på dem, de har av riksdagen fått sitt utrotande av armenier klassat som folkmord och det går framförallt inte att finna en turk som passar på yoghurtförpackningen.

Och nu känner sig den 71-årige grek som istället pryder den turkiska yoghurtförpackningen så förorättad av att kallas turk att han utkrävt ett mångmiljonbelopp i skadestånd. ”Jag är inte turk, jag är grek” känns annars som ett klassiskt citat från den helsvenska helyllefilmen Göta Kanal som annars framförallt handlar om att Kim Anderson badar naken och att Svante Grundbergs kanot går sönder.

Ingen vill vara turk och ingen vill leka med turkarna. Det är synd människorna sa Strindberg. Kanske menade han mer specifikt turkarna.

Dagens positiva tanke # 16 Hakkorset

När Charles Lindberg flög över Atlanten med Spirit of Saint Louis hade han ett hakkors målat på insidan av noskonen. Symbolen betydde nämligen tur, vilket den gjort och gör i många kulturer runt om på vår jord.
Hakkorset är en uråldrig symbol som förbinder flera tanketraditioner med varandra. Det förekommer bland annat inom buddhistisk, hinduisk och kristen tradition. I indisk och persisk tradition är hakkorset en symbol för solen och i bland annat tibetansk tradition är hakkorset ett lyckobringande tecken.

Hakkorset är en symbol som förenar mänskligheten. Det finns representerat i olika kulturer oberoende av varandra över hela jordklotet och har så gjort sedan uråldrig tid.

Under en kort period av världshistorien användes tecknet av en minde trevlig ideologisk gruppering. Som en konsekvens av detta har tecknet blivit illa ansett och till och med på sina håll straffbart att använda.

Det vore kanske på sin plats att återerövra hakkorset, att än en gång låta det bli den vackra symbol det egentligen är.

Under den rosa ballongen

Erik Nivas fotbollsbok ”Liven längs linjen” recenserades i dagens Göteborgs-Posten. Det var en fin recension som ändå innehöll det självklara punggreppet på slutet. Den kvinnliga recensenten avslutar med att kritisera honom inte för avsaknaden av kvinnoporträtt utan för att dessa känns inkvoterade. ”Den här typen av pliktskyldig kvotering tydliggör i alla fall den manliga normen inom idrotten” skriver kritikern.

Jag tänker att stackars Niva skulle ha förlorat hur han än hade gjort. Skulle han ha struntat i att ta upp de kvinnliga fotbollsstjärnorna så hade recensenten skrivit att ”det här tydliggör den manliga normen inom idrotten”, det vill säga exakt samma sak som hon nu skrev för att han gjorde precis tvärt om.

Jag kommer att tänka på Picknickfestivalen i söndags. Mina söner ville ha varsin ballong som de såg fanns i de politiska tälten vid sidan av själva festivalen. De gick fram till Feministiskt initiativs lilla hydda och min store son, femåringen, tog till orda och frågade om han kunde få en rosa ballong till sig och en åt lillebror. Svaret han fick var att de var slut. Han frågade då hur de kunde vara slut när det hängde en massa ballonger där. Svaret han fick var kort och enkelt: ”Vi behöver dem själva”.

På samma sätt som feministiskt initiativ behöver sina ballonger själva behöver feministiska litteraturkritiker ha sin feminism för sig själva. När en fotbollsskribent skriver om kvinnor som spelar fotboll så är han lika välkommen till jämställdhetsarbetet som Göran Persson och Lars Leijonborg var när de berättade om sina feministiska identiteter.

Bra jämställdhetsarbete är att sluta gnälla på folk som gör så gott de kan och att inte missa chansen att ge en femårig pojke som gillar Star Wars och Batman en rosa ballong när han ber om det.

I sossarnas tält fick de i alla fall till sist både ballonger och godis. Där är de inte så knussliga. ”Alla ska med!” Jag börjar gilla den tanken.

Varför finns det paparazzis?

Det finns en gammal god historia som svarar på frågan om varför mammutarna dog ut. Poängen är här att avsaknaden av papputar så att säga satte stopp för fortlevnaden.

Det slår mig att samma logik fast åt andra hållet skulle kunna tillämpas i frågan om paparazzis. Varför har inte paparazzisarna dött ut? Jo, det finns fortfarande mammarazzis.

Så länge det finns människor (och frisörer) som köper tidningar som Se och hör eller Hänt extra kommer paparazzi-fotografin att leva vidare.

Är Jesus fet?

De har tvättat bort mitt favoritklotter. Det är andra gången något så fruktansvärt händer mig. Första gången var när Jethro Tull-klottret i flöjtdvärgshöjd målats över i Gårda. Den här gången gäller det "Jesus är fet"-klottret vid Härlanda Hållplats.

Det finaste med "Jesus är fet"-klottret var att någon efter ett par veckor målade ett stort kryss över texten. Jag undrar hur denne någon tänkte.

Varför skriver man att Jesus är fet på en vägg? Troligen menar man att han är grym, som i häftig, som i "en skön snubbe".

Varför ritar man ett kryss över texten? Antingen för att man inte håller med om att Jesus är så förbannat bra eller för att man är upprörd över att någon kallar Jesus tjock.

Det spännande är att originaltexten bär med sig två tänkbart motsatta positioner: 1) Jesus är bra och 2) Jesus är dålig. Samma sak kan sägas om kryssättningen.

Faktum är att både skribenten och kryssaren kan vara helt överens. Det är tänkbart att de båda två är övertygade kristna och det är tänkbart att de båda två är upprörda religionskritiker.

När nu allt detta målats över försvinner ett stycke samtidshistoria; en symbol för människors oförmåga att förstå varandra.

Jesus sa en gång "Varför ser du flisan i din broders öga när du inte ser bjälken i ditt eget?" På något konstigt sätt känns det som att han talar om klotter och klottersabotörer i Härlanda Stadsdel.

Sluta lajva er!

Ibland skriver en bloggtext sig själv. Fick följande mejl i min inkorg. Någon som har någon idé om vad det handlar om?

Hejsan :)

Skall vi ta och samarbeta kring barnlajvet. Vi kommer att köra den 12 juni i Göteborgstrakten...

Samarbetet skulle kunna se ut så här:
Vi står för planering och genomförande

Ni får lösa in alla som medlemmar i Gott och blandat :) Och redovisa deltagardagarna såklart...

Vi får låna alla träskålar och liknande som finns i det stora förrådet på expen, och mynten om de finns kvar och andra lajvprylar kanske.

Ni skickar med info om barnlajvet när ni skickar ut info om sommarlägret. Det måste väl göras nu i Maj någon gång. Eller att ni kanske gör två utskick. Men här ser vi att det värdefullaste för oss är, att Vi Unga står för utskick till medlemmarna i åldern 10-13 år, mot deltagardagar och medlemmar :)

Vi skall ha nästa möte den 6 Maj i Gbg, då får gärna någon från ds vara med, Mangan, Anton? :)

Jag skall göra klart informationen som skall skickas ut senast nästa vecka.. Vi kan väl höras av i början på nästa vecka och prata vidare. Någon får gärna ge mig respons på om ni är sugna på samarbetet och tycker att det är en ok deal :) Jag kan ju komma till expen och klistra kuvert någon dag ;)

Kram Kram
//essan

Dagens positiva tanke # 15 Gubbsjuka

Tänk vad fint ändå att det finns äldre människor som är nyfikna på och bryr sig om yngre människor. Och när gubbsjukan besvaras möjliggörs fantastiska utbyten över generationsgränserna.

Visst vore livet tråkigt om lika barn alltid lekte bäst, om vi till exempel inte kunde se bortom de barriärer kön, ålder och etnicitet ibland sätter upp.

Gubbsjuka män tänker längre än konventionerna. De ser bortom ytliga låsningar vid det yttre attributet åldersskillnad. För den gubbsjuke är människan bakom åldern viktigare än åldern på människan.

Gubbsjuka vittnar om en stor kärlek till det motsatta (eller medsatta) könet och en övertygelse om att vi kan lära varandra mycket när olikheter förenas.

Kyrkans allmänmänskliga budskap

Det är inte roligt att vara präst i Bjästa. Det är nog inte så roligt i Bjästa över huvud taget. Men Bjästaprästen Lennart Kempe, känd för sin exceptionella omdömeslöshet, har nu blivit anmäld till Skolinspektionen av en anonym person. Anmälan gäller att han på en skolavslutning i kyrkan våren 2009 skall ha "kränkt och exkluderat personer av en annan trosuppfattning".

Man fattar mycket väl att anmälaren passar på att rida på "nu skall vi hata Lennart Kempe"-vågen. Anmälan gäller egentligen Lennarts uttalanden om våldtäktsfallet som uppmärksammades i teves Uppdrag Granskning.

Det är fegt. Snudd på löjligt. Lika löjligt är Lennarts försvar. "Jag är ju bara skolans konferencier". Han fortsätter "Jag kan ha en medmänsklig hälsning, men det är väldigt noga att den inte är religiös" och därefter "Jag framhåller det allmänmänskliga budskapet på skolavslutningen".

Varför i helvete skall en präst vara konferencier på en skolavslutning och säga allmänmänskliga budskap? Vad är det för mening med en kyrka som helt avkläder sig allt religiöst och vad är det för mening med ett budskap som är så allmängiltigt att alla håller med?

Kyrkans män (och kvinnor) är så pinsamt nöjda med så lite så lite. Numer är man nöjda om någon uppskattar kyrkorummet; budskapet kan man tona ner om sammanhanget kräver det. Jesus kan strykas och Gud kan få byta namn till kärleken.

Problemet för kyrkans del är att allting försvinner. Kristendomen suddas ut och i sin rädsla att stöta bort gör man sig så menlös att ingen kan säga emot och därför kan ingen heller hålla med.

Lennart Kempe hade möjligen kunnat återvinna viss respekt efter sina tidigare fadäser om anmälaren hade haft rätt i sin inlaga. Men troligen stämmer Lennarts försvar. Han har bara stått där som en annan Richard Sjöberg och hasplat ur sig allmänmänskliga klyschor. Till vilken nytta kan man fråga sig.

Dagens positiva tanke # 14 Katolska kyrkan

I Sverige tvångssteriliserade man människor för glatta livet fram till så sent som 1976. Det fanns en bred politisk och ideologisk uppslutning bakom det här. Katolska kyrkan var i princip den enda organisation som på ett tidigt stadium kritiserade tvångssteriliseringarna - ett exempel på att Katolska kyrkan i vissa avseenden har en modernare människosyn än det omgivande samhället.

Katolsk betyder allmän eller allomfattande. Med detta menas att det är en kyrka för alla. Man får vara med i kyrkan oavsett vem man är och kyrkan syftar inte till att vara exklusiv eller utestängande.

I protestantisk tradition har man ofta läst bibeln som en Gröngörlingsbok eller som en kokbok. Tolkningen har varit bokstavlig, platt och sällan särskilt kreativ. Inom Katolska kyrkan har man istället tagit traditionen och våra tolkningar av text och liv på allvar.

Katoliker tar saker på allvar. Äktenskapet är på riktigt, prästerskapet innebär ett verkligt uppoffrande (inte bara att man är lärare med en lektion i veckan). Celibatet har man knappast infört för att skaffa sig fördelar eller egna förmåner.

Katolska kyrkan är en av få organisationer där det är jobbigare att befinna sig i ledande ställning än att vara en av fotfolket. Jämför gärna med vilka uppoffringar dina godsbyggande, väskbeprydda, bostadsrättsägande och strandtomtsaspirerande politiker gör. Ledande politiker avstår ibland från dubbla arvoden och nöjer sig med en lön som bara är dubbelt så hög som en vanlig arbetares. Jämför detta med Katolska präster som till och med avstår från att knulla.

Biktsystemet infördes långt innan psykoanalytiker började ta betalt för att låta människor tala ut om sina tillkortakommanden. Inom katolska kyrkan har dessa terapisessioner alltid varit gratis. Biktens korta och tydliga form är pedagogisk. Inlyssnande, reflekterande, förlåtande och med ett tydligt fokus på framtiden... Nu för tiden kallas den metoden "coaching". Det är inne med coaching.

Katolska kyrkan viker inte ner sig för tillfälliga trender, politisk korrekthet eller majoritetstyckande. Katolska kyrkan lever i tiden men inte av tiden. Tider förändars och kyrkans lära tolkas och förstås i det nya sammanhanget, men det är inte tiden som är ljus åt läran utan läran som är ljus åt tiden.

Dagens positiva tanke # 13 Att komma för tidigt

Jag skall inte tråka ut mig själv med ett långt resonemang. Tycker dessutom att det passar ämnet bra att sluta tidigt. För tidigt? Inte så säker på det.

Enligt Expressen lider var tredje skandinavisk man av för tidig utlösning och det är väl om något ett gott betyg åt de skandinaviska kvinnorna.

Min stilla undran gäller huruvida man kan avgöra vad det är som är för tidigt. Och: Vem avgör? Ett förlösningstempo som är så vanligt att det gäller vid var tredje penetration kan väl inte gärna vara fel?

(ursprungligen publicerad i Hanifbloggen 22/8 2005)

Dagens Positiva tanke # 12 Att komma försent

Du kommer in på jobbet, spelat eller verkligt upprörd berättar du om lokaltrafikens senaste misslyckande; eller hopplösa bilköer - Varför i helvete bygger de inte ut E6, breddar Tingstadstunneln, ersätter färjan med bro och så vidare.

Förseningen innebär att du börjar jobbet senare än det var tänkt. I dagens stämpelklocksfria samhälle betyder det inte sällan att du ändå slutar den tid du skulle slutat.

Tack vare förseningen har din arbetsdag kortats utan att din inkomst blivit lidande. Det här innebär en reell ökning av din timlön.

Använd tiden i bilkön eller tiden på hållplatsen till att reflektera över ditt liv. Vart är du på väg? - ja, egentligen alltså.

Vad betyder tjugo minuters försening i ett livslångt perspektiv? Vad bryr sig döden om en ineffektiv lucka i din i övrigt produktiva existens?

Roliga historiska namn # 2 Emerson Fittipaldi

Den legendariske racingföraren kommer från en släkt där man bevisligen har viss kännedom om etymologiska beståndsdelar i familjenamnet. Släkten Fittipaldi är en legendarisk bilsportsfamilj med Emersons brorsa Wilson Fittipaldi och brorsonen Christian Fittipaldi som andra kända framförare av motorfordon.

Emerson Fittipaldi blev världsmästare i Formel 1 1972 och 1974

Roliga historiska namn # 1 Justinianus

Är det inte fantastiskt? Ett namn som tar fasta på det där ögonblicket då någonting precis kommer in i rumpan. Justinianus - Just in i anus.

Justinianus, som var bysantinsk kejsare, föddes år 483 i Tauresium nära Skopje. Mellan åren 527 och 565 var Justinianus verksam.

Justinianus är mest känd för att ha förbjudit filosofin och en rad andra vetenskaper. Det här ledde till en massflykt till arabvärlden av vetenskapsmän och intellektuella. Ett tilltag som förde västvärlden in i det totala kunskapsmörkret... till den plats där solen aldrig skiner.

Sugen på lite coaching?

Dagens positiva tanke # 11 Mördarsniglar

Överallt detta prat om mördarsniglar. Tidningarna frossar i artiklar om lämpliga bekämpningsmedel, kockar levererar förslag på recept och det tipsas om att mörten nappar på agn med mördarsnigel. Ord som snigelplåga och snigelinvasion finns snart i ett nyordslexikon nära dig.

Hur blev det då så här? Hur kommer det sig att annars milda och timida djurälskare med glädje stampar sönder, eldar upp, fryser in och slår ihjäl små oskyldiga varelser?

Att döda sniglar har blivit en folksport och ett kärt beteende snart lika stort som Allsång på Skansen, lådvin i husvagn eller hustrybyten i radhusområden. Alla dödar sniglar för sniglarna skall bort.

Jag tycker synd om snigeln. Lilla snigel akta dig.

Till och med själva ordet mördarsnigel är en konstruktion i syfte att demonisera snigeln till den grad att utrotandet av honom upplevs som acceptabelt. Nu tycker ni att jag går för långt (och det gör jag så gärna) men faktum är att man i nazityskland hade samma retorik för att legitimera utrotandet av judar.

Mördarsniglarna, eller den spanska skogssnigeln som den egentligen heter, gjorde sitt intåg i Sverige 1975. I Spanien har skogssnigeln fler naturliga fiender och den förökar sig inte lika snabbt i värmen. Skogssniglarna trivs helt enkelt bättre i Sverige.

Men vi svenskar trivs inte alls med våra invandrarsniglar. Vi fördömer, hatar och utrotar på ett sätt som känns skrämmande. Men snigeln är bara en gäst här, en flykting som söker värme och omtänksamhet.

”Sniglarna förstör våra odlingar”, säger man. ”Invandrarna tar våra jobb” är en annan bekant formulering.

Problemet med sniglarna är att de har ett övertag i näringskedjan. Vi människor känner oss överlistade och utmanade på vår ledartron. Svaret blir att vi ger oss på dessa små vänner med en helt oproportionerlig vedergällning.

Har inte historien lärt oss någonting?

Dagens positiva tanke # 10 Porr

Inom pornografin utnyttjas, exploateras och objektifieras kvinnan. Pornografi innebär en kränkning av alla människors lika värde och en ytlig och falsk bild av kärlek och närhet.

Och:

Pornografi kan vara ensamma människors enda möjlighet att under några flyktiga sekunder få känna det som privilegierade människor tar för givet. ”Jag köpte min kärlek för pengar, för mig fanns ej annan att få” som Fröding sa.

Pornografin kan ge en liten dos av lycka och kärleksextas till dem som vi andra har stött bort. För du vill inte heller ligga med extremt fula och vanställda människor och ändå förväntar du dig att någon annan skall göra det eller att de fula och vanställda skall nöja sig med att aldrig få se eller uppleva erotiska situationer.

Om man betraktar pornografin som genre så är den värd all respekt. Jag tror att det är Umberto Eco som har påpekat att det som framförallt karaktäriserar porrfilm som genre är de långa transportsträckorna. I ”vanlig” film är allt bärande för handlingen men i porrfilmen kan det t.ex. dyka upp en polskötare och prata om polrengöring utan att det egentligen har med själva filmens budskap att göra. Pornografin är på detta sätt mycket närmare livet än någon annan genre.

Det finns ingen annan genre som är mer äkta en den pornografiska. Michael Persbrandt spelar polis, skjuter med låtsaspistol och gör kanske inte ens sina egna stunts. Inom pornografin gör aktörerna just precis det du tror de gör. Och utifrån vad jag har förstått är de dessutom ganska duktiga på det.

Dagens positiva tanke # 9 Dagens ungdom

1947 lyckades mindre än 5% av dåtidens ungdomar att ta studentexamen. Idag lyckas nästan alla med den bedriften. Dagens ungdom är bildad.

Rent statistiskt kan man se att IQ-värdet hos en genomsnittlig 18-åring har ökat markant på bara tio år och än mer om man går längre tillbaks i tiden.

Dagens ungdomar är reflekterande, granskande och kritiskt ifrågasättande. Deras hållning liknar alltså mer ett vetenskapligt förhållningssätt än den tidigare primitivt auktoritetstrogna ungdomssortens hållning gjorde.

Dagens ungdomar kan göra många saker samtidigt. De lyssnar på musik, pluggar, chattar och ser på teve i ett och samma ögonblick. De har en fantastisk simultankapacitet.

Ungdomar reser sig dessutom inte sällan för äldre människor på bussar, spårvagnar och tunnelbanor trots att de betalt lika mycket för sin resa.

Unga människor skötte sig säkert helt okej förr i tiden också men det känns uppenbart att utvecklingen går åt rätt håll.

Dagens positiva tanke # 8 Luther och Jantelagen

Det brukar skyllas på jantelagen och Luther så fort en svensk medborgare misslyckas med någonting. Jantelagen och Luther håller oss på plats och det här är, menar man, dåligt.

Till att börja med skulle jag vilja föreslå att det är imponerande om det är sant. Här klagas det på den allmänna bildningsnivån och samtidigt har vi en hel nation som förläst sig på Axel Sandemoses ”En flykting korsar sitt spår” från 1933 och texter skrivna av en tysk femtonhundratalsteolog.

Budskapet hos Sandemose som vi framförallt påstås ha tagit till oss är den första av lagens grundsatser: ”Du skall inte tro att du är något”. Vad det är hos Luther som vi har snappat upp känns svårare att förstå, men kanske är det bekämpandet av avlatsbreven och prästövertron samt viljan att översätta viktiga texter på ett språk som folk begriper.

Att vara mindre Luther skulle alltså kunna innebära att vi förespråkade att produkter bara kom med kinesisk bruksanvisning. Och att vara mindre jantelag skulle kunna innebära att vi fortsättningsvis önskar att våra medmänniskor slår sig för bröstet och tror att de är bättre än oss.

Den åttonde paragrafen i jantelagen lyder: ”Du skall inte skratta åt oss”. På något sätt känns det som att Sandemose själv ligger i sin grav och bryter mot detta bud. Det gör han rätt i.

Dagens positiva tanke # 7 Att snubbla

När vi snubblar säger vi "hoppsan". Hoppsan är ett annat ord för "jag är ingen person som normalt sett gör så här". Det är pinsamt att snubbla. Fånigt rent av.

Men man kan se snubblandet som en existentiell väckarklocka. Genom att snubbla påminns vi om vår egen kroppslighet. Medvetandet fokuseras på nuet och på vår egen plats i tillvaron. Jag snubblar alltså är jag till.

Känn ingen skam över att du då och då snubblar till. Alla snubblar. Det går inte att leva snubbelfritt - det är inte ens önskvärt. Använd istället dessa sällsynta nedslag till att föreställa dig hur livet skulle varit om du i varje enskilt ögonblick istället haft full kontroll över din kropp och kanske till och med din själ.

Det låter rätt tråkigt och extremt förutsägbart...

Dagens positiva tanke # 6 - Åsiktsregistrering

Alla människor vill bli sedda och bekräftade. Alla människor vill att man lyssnar till deras åsikter och tar dem på allvar. Åsiktsregistrering innebär just detta. Du tycker någonting, du brinner för det väldigt starkt och någon tar sig tid att dokumentera dina ståndpunkter. Det är ju alldeles fantastiskt!

Givetvis kan denna information sedan missbrukas till att till exempel bestraffa oliktänkande. Det här är inte alls bra. Men, då är det missbruket och inte registreringen det är fel på. Det blir lite som att förespråka ett samhälle fritt ifrån vetenskap eftersom vetenskap kan leda till rasbiologiska teorier eller atombombskonstruktioner.

Spårvagnshållplatsen som Gud glömde

I dagens GP står följande att läsa:

En man anmäler att han blivit rånad i samband med att han gick av spårvagnen vid Bredfjällsgatan. Tre okända gärningsmän skall ha hotat offret och tillgripit telefon, väska och plånbok. Inga kända personskador. Ingen gripen.

Det här är upprörande på många sätt. Inte minst därför att det inte finns någon spårvagnshållplats vid Bredfjällsgatan.

Dagens positiva tanke # 5 - Gud

Du är jättetrött på honom. Han finns inte, han låter människor lida och han lyssnar aldrig när man ropar på honom. Han har inte skapat jorden men jorden han har skapat är en för jävligt orättvis plats. Allt känns meningslöst.

Jag tycker att du är lite orättvis nu.

Han har ju gjort ett jättebra jobb. Hela ekosystemet tycks flyta på fint. Han tillåter oliktänkande - vi behöver inte ens tro att han finns (vilken annan chef accepterar något sådant).

Du tycker att han lyssnar dåligt? Ja, men herregud, tänk dig själv att driva ett företag med 6,6 miljarder kunder och lika många anställda. Klart att det är svårt att ha enskild kommunikation med var och en av oss.

Jag tycker mig ana din invändning. Den går ut på att förtydliga att själva problemet med Gud är att han inte finns, han är ett påhitt, en önskedröm eller en fabrikation i syfte att tukta massorna.

Jag tycker att din invändning känns irrelevant. Om Gud inte finns så är det ju inte Gud du är arg på. Du är arg på en bild av Gud och den bilden är en produkt av din egen fantasi.

Vänd ilskan inåt. Bli arg på dig själv istället. Varför har inte just du en personlig inlyssnande kommunikation med drygt sex miljarder människor? Är du så förbannat självupptagen att du inte kan ta dig tid för alla andra?

Skyll inte på Gud. Han är en jättebra kille, eller tjej, som gör så gott han, eller hon, kan.

Dagens positiva tanke # 4 - Att stå i kö

Hela det moderna samhällssystemet bygger på turtagning och köande är en väldigt konkret manifestation av turtagning. När vi står uppställda i en lång rad efter varandra blir rättvisan åskådliggjord. Principen är enkel; först till kvarn får först mala. Det spelar ingen roll hur rik, gammal, vacker eller framgångsrik du är. I kön har alla samma status. Inför kön är vi alla lika.

Och kön rör sig framåt. Det finns inga köer man går in i för att aldrig komma ur. I värsta fall köar man mot sin egen avrättning eller för att få ta del av något tråkigt, men förr eller senare når man genom köandet alltid fram.

Den moderna formen av kö, telefonkö, är en nästan lika vacker konstruktion. Du kan göra så mycket annat medan du hör den vänliga rösten säga "du har plats trettioåtta i kön, var god dröj kvar" och nästa gång har du plats tjugofyra. Ibland spelar de till och med fin musik för dig medan du väntar.

Alternativet till kö är total anarki och den starkes företräde framför den svage. Att köa är någonting mycket vackert, något vi bör göra med stolthet och ett system vi har allt att vinna på att värna om.

Ps. Mitt stavningsprogram accepterar inte "turtagning" men väl "turktagning". Känns extra spännande nu i tider av folkmordsdebatt.

Dagens positiva tanke # 3 - trångsynthet

Det brukar kanske påstås att trångsynthet är en negativ egenskap och så kan det givetvis vara, men det finns mycket som är fint med att vara trångsynt och det finns mycket som är bra med att människor runt omkring oss är trångsynta och inskränkta.

För att vara trångsynt krävs det ett tydligt åsiktsmässigt fokus och en helhjärtad passion för just ett sätt att se på världen: "Jag har rätt och alla andra har fel". Och så kan det förresten mycket väl vara.

Man vet var man har trångsynta människor. Man vet att de inte plötsligt hoppar på några trender som införande av ett tredje kön eller teorier om att människor från USA faktiskt kan vara intellektuella och reflekterande. Det är därför väldigt tacksamt och roligt att diskutera med trångsynta.

Trångsynta människor har också den fördelen att man kan träna sina egna vidsynta argument på dom - reaktionen låter sig sällan vänta. Det är nämligen roligt och viktigt att få respons på sina tankar och ifrån inlyssnande och förstående människor får man sällan annat än medhåll eller på sin höjd problematiserande eller nyfikna frågor.

Att vara trångsynt innebär att man fullt ut lägger energi på sin egen plats i världen, att man i sann humanistisk och liberalistisk anda fokuserar på sig själv och sin egen plats i tillvarons ekorrhjul. Den trångsynte riskerar aldrig att förlora sig själv i existensens motstrida strömmar. Den trångsynte står med båda fötter stadigt på jorden.

För övrigt känns det väldigt trångsynt att vara trångsynt mot just trångsynta...

Dagens positiva tanke - 2 # Bankernas öppettider

Tänk ändå vad fantastiskt att bankerna överhuvudtaget har kontor och tar emot kunder. Flödet av kapital kräver ingen existentiell närvaro och ändå står de där välklädda för din skull fram till klockan tre varje vardag, beredda att ta emot dina frågor, pengar och synpunkter.

Dagens positiva tanke - 1 # hundbajs

Hundbajs på marken, tänk vad det är bra ändå.

För det första känns det så mycket bättre med bajs i utomhusmiljö än t.ex. inne i affärer, på lägenhetsgolv eller i kontorsmiljö.

För det andra hittar man oftast bajset vid sidan om den riktiga gångvägen eller i gräset där det ändå multnar ner och ger näring till växtligheten. Risken att trampa i det är därmed inte så stor.

För det tredje vittnar hundbajs på marken om lite skön jävlar-anamma-känsla hos hundägaren. Det finns en massa regler och konventioner men hur skulle det se ut om ingen någonsin tillämpade civil olydnad? Vill vi ha ett samhälle fullt av meningslösa ja-sägare med bajsfyllda miniplastpåsar i händer och fickor? Vill vi det?

För det fjärde är alla dessa hundbajspåsar ett hot mot miljön. Bajs på marken är en signal att det finns människor som står upp i kampen mot konsumtionssamhället och den vanliga slit och släng-mentaliteten.

Det finns all anledning att vara tacksamma för dessa naturliga spår efter människans bästa vän.

Så här fungerar demokratin

Så här fungerar demokratin i Sverige:

När riksdagen skulle rösta om Armenienfrågan så hade man ett problem i det borgerliga lägret. Man visste nämligen att Kristdemokraten Annelie Enochson var tillräckligt påläst i frågan för att veta att utrotning av en miljon människor är ett folkmord. Det är tyvärr ovanligt med pålästa Kristdemokrater till och med när det gäller utrotningar av människor med samma religionstillhörighet.

Det fanns ett försök till lösning. Man flyttade fram debatt och röstning från 17 mars till 11 mars för att detta skulle sammanfalla med Enochsons FN-besök i New York. Det här är ingen konspiratorisk vänsterteori utan Enochsons egen insikt om hur det faktiskt har gått till väga. Vad man inte hade räknat med var att hon skulle kasta sig på ett tidigare flyg för att hinna med riksdagsdebatten.

Den demokratiska ordningen i Sverige ser alltså sådan ut att de ledande partierna aktivt försöker manipulera folkviljan. Respekten för demokrati är precis lika liten som respekten för historiska offer för etnisk rensning. Alliansen i Sverige tillämpar i vissa frågor proletariatets diktatur. Partiledningarna vet bäst, de folkvalda måste ibland hindras från att uttrycka sin vilja.

Det är inte rätt tid att erkänna folkmordet just nu, skall Göran Hägglund ha sagt enligt Enochson. Han tycker alltså också att det är ett folkmord men det passar sig bara inte just nu att prata om saken.

Hyckleri är ett ord som passar in i sammanhanget. Feghet är ett annat.

Carl Bildt, ni vet han som en gång i tiden var elevrådsordförande och var lillgammalt arg på strejkande elever på bästa TV-tid, åker just nu i egenskap av svensk utrikesminister och beklagar våra demokratiska beslut.

Demokrati är tydligen något man tycker om när den kan manipuleras efter egna syften, inte annars. Tänk på det nu i höst när det är valdags. Tänk på det nästa gång du kallar en aktiv valvägrare för soffliggare.

Könsinflation och folkmordsförnekelse

Så klubbade riksdagen med knapp majoritet igenom beslutet att kalla utrensningen av drygt en miljon armenier för ett folkmord. Det här väcker tydligen upprördhet, det stör våra goda turkiska relationer. Jag anar att en och annan sa samma sak om Sverige-Tyska relationer när det begav sig. Saken är den, säger man, att politiker skall inte skriva historia, man skall inte lägga sig i det som har varit.

Vad är historia?

Historia är allting som någonsin har hänt. Politiker skall alltså inte på något sätt lägga sig i någonting som har hänt. Är det så vi skall förstå yttrandet? Vilka konsekvenser skulle sådan historielöshet få?

För mig är det konstigare att vänsterpartiet nu har beslutat sig för att det skall finnas ett tredje kön för alla som inte känner sig riktigt som män och kvinnor. Jag känner mig ganska säker på att vi snart kommer finna en liten minoritet som inte heller känner sig hemma i denna könsform utan som istället vill tillhöra ett fjärde kön.

Det råder könsinflation och folkmordsförnekelse i dagens politiska Sverige.

Historien om hur dålig humor kan leda till något roligt

Historien om Lars Wilks och rondellhunden är inte i första hand en berättelse om yttrandefrihet, det är inte heller i första hand en berättelse om konsekvenserna av religiös extremism. Historien om Lars Wilks och rondellhunden är berättelsen om hur en person som saknar humor berättar ett skämt och får andra personer som saknar humor att bli arga eftersom de inte tycker om skämtet som ingen annan heller tycker är roligt.

I nästa led blir det historien om hur tidningsmakare och kulturmänniskor tar fram stora trumman och trummar ut yttrandefrihetssången, ni vet den som gör porrmiljardärer som Larry Flynt till hjältar och rondellhundskonstruktörer till det fria ordets stolta förkämpar.

Här inträffar nu något paradoxalt, för på den plats som tidigare varit helt fri från skratt börjar faktiskt humorn att spira. Det är roligt att läsa allvarliga ledartexter där man tävlar i att skarpast formulera det fria ordets nödvändighet och samtidigt gör det lilla konstkritiska tillägget för att på så sätt slippa undan en fatwa. Det är roligt att se bilder på den alltid lika bistra Wilks på Stockholmspromenad utan livvakter eller med en yxa i handen. Han är inte rädd eftersom han har hela kulturetablissemanget på sin sida.

Historien om Lars Wilks och rondellhunden är historien om att det alltid är för tidigt att räkna ut skrattet. Det må stocka sig i halsen, men roligt är det.